Titta, en motivationsblogg!

Idag var en mycket bra dag. Det är skumt hur saker och ting ter sig i livet. Jag har inte fått några svar eller lösningar, däremot kanske lite hjälp på vägen. Eller om jag har tur, väldigt mycket hjälp på vägen. Jag ska se till att jag gör det bästa jag kan av det!! Det känns som om lite faller på plats, baby steps, men ändå. Fröken Pessimist ser ljuset i tunneln, det är ovanligt!

Jag har ju sedan tidigare bestämt mig att 2010 är året, The Year, då allting ska hända (med allting menar jag nytt jobb). Jag har full tilltro till detta även om det kräver arbete och uppoffringar. Men 2010 är iaf året då jag släpper min största ångest i livet, Varuhuset. Det måste bli det. Det är iaf med på min lista på 43things.com som jag fanimej SKA fullfölja. Allting annat kan komma sen.

Om jag skulle sätta mig ner och skriva en lista med mål i livet, för att prioritera, får jag bara upp en punkt av värde, "nytt jobb". Allt annat man borde värdera, i mitt fall hund, sen barn och familj (jag har ju redan min Peter ♥) och pengar och hus och massa annat jag inte egentligen längtar efter känns så otroligt sekundärt. Varuhuset knäcker min själ, min kropp, mitt humör och mitt psyke. Och det är ju upp till mig att ändra på det, det vet jag. En ond cirkel jag inte kunat bryta, om jag inte hittar något nytt. God knows att jag har försökt. Och kämpat. Och utbildat. Och jobbat. Men i år. I år då jävlar. Och nu har jag ju hittat någonting som betyder något!!

Idag var en bra dag.

Dagens minus: tyvärr finns det ett sånt...min rygg kommer bli min död. Ibland vill jag bara gråta. Kan man inte byta ut den? (Och när man väl håller på, lite annat också.)

Sick of being second guessed

Obviously you don't understand, but stop trying to prove me wrong...

You can't. They're my thoughts and my beliefs and my goals. I might fail miserably and you'll laugh and tell me you told me so, but for now

....

Den eviga tonåringen...

Vill växa upp.

Vet inte vad de gjort med mig här nere. Men jag vill inte längre se ut eller bete mig som en sjuttonåring. Jag vill inte bli gammal och tråkig heller, men det kanske inte är så farligt att vara vuxen. Ja, jag har ju varit vuxen i tio år, om man räknar att bo hemifrån och ta hand om sig själv som vuxen. Men nu kanske det är dags att tänka framåt, inte bakåt på tonåren eller försöka stanna kvar i en evighetscirkel av studier och skitjobb?

Nu jävlar. Nu växer jag upp. Cool, rolig och vuxen? Det slår väl omogen, rastlös och barnslig?

Tänk vad ett mål kan göra med en. Nu ska jag bara definiera det där målet.

Wanna jump out of my skin

Sitter här och är grymt rastlös, kan inte fokusera på någonting. I vilken ände börjar man? Vad ska jag fråga chefen om? Vad vill jag? Varför är jag ledig, borde jobba jobba jobba. Och var är min kastrull?

I miss

my peeps. :P
Yes I do.


Happy Birthday Jeppe.
(Wish I was there singing bad karaoke for you.)

I don't

But I do, and I did. Sing karaoke. Twice. Yay...yes, that was me, in the bar, that sucked. After failing at "Runaway Train" why not fail at Metallica? Whatever. At least I didn't sing in French. (All French music sounds like elevator music.)

I can really understand that people don't speak English in non English-speaking countries. I get it!! But come on, this is Switzerland, and Geneva. Isn't this the most Englishspeaking Frenchspeaking country ever? I don't speak much (by this I mean none) French, but...I can say one, two, maybe 50 words! And I can catch the main gist of your conversation. How can some people not know ONE WORD of English?! And I mean young people, 15, 18, 2o years old? No shit I think you're the obnoxious one.

Had enough. Want to go home to my place, my city, my language, my currency. I'm sick of converting everything in my head the whole time, just to find out that "why yes, it's fucking expensive here". Still, I wanna stay.

I want to learn more.

One step forward, two steps....?

Jag är kluven.

I juni åker jag till Bali i drygt två veckor. I juni kommer även en internationell övning i krisberedskap och minhantering äga rum i norra Sverige. Jag har lagt ut alla mina sparpengar på Bali. Jag får inte betalt för övningen, men är medbjuden att delta. Det borde vara enkelt.

Bali har stränder, vi är ca 13 kompisar (och vi ska möta upp med en av mina bästa kompisar jag inte sett på åratal där nere) som åker och ska ha kul på bröllop, på stranden, på äventyr och utflykter. Vi ska bo tillsammans i bungalows och vi har kock. Vi ska till Jakarta och mina barndomstrakter. Det är varmt. Det är fint. Det är min första semester på mer än 2veckor sen 2001.

Sandö ligger utanför Kramfors, där finns mygg, det är säkert ganska kallt och regnigt om man har otur, det är smutsigt, man får bo i tält och äta mikromat. Det är jobb hela dagarna, inpå nätterna. Jag missar min första semester på mer än 2v sen 2001.

Varför lutar det mot Sandö??

Här är info om vad övningen är.
Även här.