Onsdag

Idag är en rolig dag. Sitter och leker med kartor och har det allmänt bra. Stenkastningsincidenten är public news nu och alla kommer fram och undrar vad som hände. Känns töntigt, bara småungar ju. Whatevs.

Snackar med Geneve en del nu och har äntligen kommit in i arbetet. Jag trivs lite. Laayoune är som det är, men jag har lärt mig hitta, lärt mig namn, lärt mig lite jobb. Det tog 3 veckor men nu slipper jag i alla fall vara "helt ny". Skönt. Längtar fortfarande efter alla och efter hemma men det är skönt med sällskap här.

Nu lunch. Kram!

Just ja, jag är ju bara tjej.

Och snabbare än någon kunde säga tjolahopp var min självständighet här som bortblåst. Helvete. Ju mer jag reflekterar över det ju ledsnare blir jag. Jag hade hört att allt var så säkert och att det inte var någon fara att gå runt själv här som tjej osv. Jag trodde verkligen jag hade struck jackpot när jag flyttat så nära kontoret just för att jag slapp vara beroende av alla killar med bil, utan kunde klara mig ensam och gå till och från jobbet själv. Stan är ju liten så även helger hade jag tänkt gå överallt. Bäst av allt var ju genvägen till jobbet som går bakom stora vägen precis från där jag bor.

Men nej, på väg från lunchen nu gick jag min lilla genväg ensam. Precis övanför mig och jobbet ligger en kulle upp till en annan del av stan...en stor, lång ökenkulle, där man bygger hus längst med där uppe. Massa ungar och sånt leker uppe på kullen i husen, även om det ser småfarligt ut om allt skulle rasa. Det är ju brant och sand, liksom. Nu på vägen när jag gick står det två små skitungar uppe på kullen och häckar. När jag går förbi och de ser mig så ropar de lite, eller stojar, jag bryr mig inte så mycket. Kanske inte på mig, eller på mig, vem vet. Jag fattar ju ingenting så jag mest ignorerar allt. Men då dunsar det till bakom mig och de små jävlarna har kastat en stor sten som landar bakom mig. Jag tittar upp och de smågömmer sig bakom en husknut. Jag fortsätter gå och hör hur de skrattar lite. Sen smäller ytterligare en stor kakel-tegelbit-sten-grej ner precis framför mig. Jag har tur att de inte träffar, vi snackar en rejäl bit större än en knytnäve. Jag blir mest irriterad och skyndar mig bort och beklagar mig för Borys som blir skitsur och ringer Mike som ber mig komma till hans kontor där han ringer chiefen av security som jag måste göra en anmälan hos and so on and so forth. Jag vet att det bara är småungar som har tråkigt. Jag vet att de borde vara i skolan eller ha lärt sig att inte kasta stenklumpar på folk, blabla. Poängen är att det suger, för nu berättar security-killarna att det här visst händer oss konstiga annorlunda tjejer här. De säger att jag egentligen inte borde bo där jag bor för det inte är ett bra område, att jag inte borde gå min genväg, att jag inte borde vara ute själv på kvällen eller helgerna (för då är det tydligen massa fotbollshuliganer i området), att jag borde bli skjutsad överallt...........och vips, så var min självständighet som bortblåst.

Nu är jag tjejen som måste be killarna om skjuts och hjälp hela tiden. Jag ville ju vara tjejen som slapp det. Men ja, key word är ju "tjej". Det är tydligen skillnad på att vara tjej hemma och att vara tjej här. Jag blir lite ledsen.

Jobb

Just nu är jobbet ganska kul, jag har mycket att göra, lär mig massor och trivs ganska bra! Wihoo. Hemma börjat det se lite levbart ut, jag saknar kyl och soffa med kanske kanske ikväll (så kommer jag säga varje dag). Alla är trevliga, allt är lite lättare med sällskap :P Att det var så enkelt.

Annars är det varmt, jag sover dåligt som vanligt, är trött men ganska nöjd med allt. :)

Här är världens gulligaste hemsida och jag har själv inte adopterat en råtta men jag ska och tycker att alla ni ska.......Hur fina är de inte?

PUSS!

Att jag har de bästaste kompisarna i världen vet jag ju sen innan. Är talesättet "man blir som man umgås" sant måste jag ju vara världsbäst, för ni är ju helt underbara! Igår när min pappa kom hade min finaste Apa packat med ett kort och en present till mig. Jag kan bara säga en sak Helen och det är att jag tror inte du förstår hur mycket det betyder för mig!! Jag blev sååå glad och så töntigt jätterörd!!! Tack tack tack tack tack!! Jag har kortet bredvid sängen, det är nog det finaste kort jag fått. Borde rama in det! Och den finaste present. Du är så jätteduktig! ♥

Även Peter skickade med bland det finaste som finns...fotot på mig och Karita och MCR :) Like being home. ♥

Saknar er jättemycket! Hela hela tiden...

Förutom att vara rörd, glad och saknig av mig idag är jag mitt hittills tröttaste i Sahara. Ungarna är ute på gatan och gapar till midnatt, sen började en granne spela hög musik några timmar, till slut somnade jag för att bli väckt runt 05 av morgonbönen. -.- Det här med störningsjour eller regler på hur sent man får föra oväsen existerar inte. SÅ TRÖTT.

En liten side-note. När mincentret i Geneve mailar MSB angående vissa saker har jag hamnat med på listan av mottagare av någon underbar anledning så jag känner mig både delaktig och viktig :P

Annars på agendan idag är att fixa soffa, försöka fixa kyl (båda i stort sett gratis, jag har tur), köpa mat, gardiner, lampor, handdukar...sånt där jättespännande :) Det ska i alla fall bli kul att ta sig till marknaden och gå runt utan stress, kanske äta någonstans på vägen hem och sen förhoppningsvis kunna sova i ren utmattning om inte annat. Sällskap är väldigt trevligt...det kommer vara tomt i min ginormous lägenhet när pappa åker hem, men förhoppningsvis har jag skapat någon form av mysfaktor tills dess.

Sömn

Satt hemma och häckade halva dan igår och på kvällen visade det sig att planerna inte blev av och jag visste inte riktigt vad jag ville hitta på. Till slut gick jag bort till HQ och träffade Antonio the italian, sen gick vi och åt middag på en av de två pizzeriorna som finns i stan. Efter det åkte han en snabbtur med mig runt i stan (det tar ca 5min)och det känns faktiskt som jag nu förstår vart "allt" ligger. Framsteg!

Kom hem runt 22-tiden, satt på msn med sällskap och kollade lite på How I met your mother och runt midnatt gick jag och la mig. Mycket lyckat! Sov i nästan 10-timmar. Välbehövligt.

Idag står uppackning på schemat, möjligen en promenad om jag känner mig ambitiös, sen skjutsar jag och Borys ut chefen till flygplatsen och hämtar pappa i samma veva! :)

Humle och dumle

Igår kväll letade vi lite saker till lägenheten som kuddar, lakan etc. Vi droppade av mitt här och sen åkte vi till Borys för att lämna hans grejer. I hans lägenhet kan man gå ut som i ett atrium (han är längst ner) där alla grannar ovanför har fönster in i. Lägenheten ovanför är bebodd av en armenier och en georgier (han som är så rolig). Dom här två ihop är som Humle och Dumle men på ryska. Som två roliga seriefigurer. Vi blev uppbjudna på borscht och blev kvar hela kvällen. Mike the South African kom också joina, så jag satt mitt bland vilda diskussioner på ryska på ena sidan och afrikaans på andra.

Idag har jag handlat grejer och nu är jag hemma och ska väl snart packa upp, måste bara kolla lite True Blood innan det blir mörkt :P Ikväll kanske jag ska till jobbet och ta en öl med några och sen kanske hem till den ena (en tjej, hör och häpna) på middag. Egentligen borde jag sova tidigt och fixa klart allt här men då är jag ju ensam....vi får väl se.

Fredag...

Idag flyttar jag. Det känns bra att ha eget nu när jag får besök samtidigt som det känns jobbigt att "isolera" mig själv. På hotellet bodde så många FN-anställda och det fanns alltid folk omkring mig. Det känns även lite jobbigt eftersom jag inte har allting fixat, inte vet säkert hur internetuppkopplingen är osv. Sen bilr det en helt ensam helg också. Ingen kyl, ingen mat, ingen soffa. Hoppas hoppas internet.

Jobbigast är ju helgerna. Faktiskt. Folk hemma är ute och har kul, jag vette sjutton vad folk här gör och jag kommer ha ännu sämre koll nu när jag flyttar tror jag. Jag får väl spendera helgen med att åka runt och köpa grejer men eftersom jag inte vet vem eller när jag kan få hjälp av så är allt lite jobbigt. En annan sak som jag tycker är lite trist är att jag nu nästan ångrat mig med lägenheten. FAN. Den blir nog bra och den ligger så nära kontoret...men jag kanske borde flyttat in i samma hus som Borys. Skit också. Men ja, nu är det ju för sent. Har betalat för både oktober och november så det är ju lite kört. Poo. POO! :( Men det är väl bara jag som är lite ensam och sällskapssjuk och jag får väl bara gilla läget. Men ååååååh så trist :( :( så här ska jag ju inte känna. Alls. Jag ska ju vara glad att jag har ett ställe. Men jag hittar ju inte ännu runt i stan ännu och när jag lär mig så lär jag mig och då kanske det inte är så jobbigt. Jag kommer ju lära mig hur jag tar mig till andra så småningom. Om de ändå kunde varierat färgvalet på hus lite hade det ju varit enklare. Suck. Persikofärgade staden :S

Fick även höra igår att jag inte ska klä mig som jag gör när jag går runt på stan. Jag klär mig i jeans och tshirt. Det drar tydligen alldeles för mycket uppmärksamhet till mig. Jag vet inte riktigt vad jag ska ha på mig. Jag har ju inte mycket annat med mig eftersom det var ju typ jeans / byxor och tshirt / topp man skulle ha här på jobbet. Tyvärr glömde jag alla mina beslöjade plagg hemma. Får väl köpa någon form av gigantiskt sjal och gå runt i ovanpå allt. Suck. Jag blir så trött. Det är ju inte så att jag går runt i kort kjol och linne. Jag fick höra att jag inte skulle visa axlar eller ben och det gör jag ju inte, men nu är tydligen mina toppar för "formfitting". Som att man inte redan är less för man inte har rätt att sätta sig på ett fik ens för man är tjej. Ska jag vara riktigt ärlig så skulle jag kunna klä mig i en soppåse och fortfarande bli uttittad enbart för jag är ung, blond tjej som ser annorlunda ut. Det går liksom inte att dölja. Det som irriterar mig med kommentaren om mina kläder (även om hon som sa det bara ville tipsa mig lite) är hälften av de unga lokala tjejerna här går runt i precis samma kläder som jag. Och det finns inte så mycket jag kan göra åt den heller nu, finns ingen H&M på hörnet riktigt.