ensam på kontoret

Då får man lyssna på musik, typ bra musik, typ MCR. Och då blir man glad! MCR är ju så sjukt bra om ni inte visste det redan.

Åkte iväg på lunchen med Sushi-katt som självmordshoppat för första våningen i morse (aj aj marmorgol och typ 3-4 m fall) och verkat lealös hela förmiddagen. Han mår iaf gott även om jag inte litar på ett ord veterinären sa. 

Halvvägs

Efter drygt två veckor har jag ett ganska trevligt litet liv i Tripoli med internet hemma, sol på taket och en ny liten kompis, Shisha/Sushi, kattungen som flyttade in i fredags! Han är ju bara så söt, upphittad ensam lekandes med en cigarettfimp utanför delegationen. Jenny kom hem med honom innan hon åkte på r&r till London. Helgen har spenderats med katten och i solen. Inte alls dumt. 

I torsdags var det rolig fest på brittiska ambassaden och på fredagen middag hos en kollega. Visade sig vara blandat folk och inte alls bara EOD-svenskar. Det var otroligt kul! Jag skrattade mycket och fick dricka tunisiskt rödvin. Igår stack Lidia och jag iväg en sväng "ut på stan" och satte oss på ett fik nere vid hamnen. Störiga killar satt och fotade oss på avstånd och glodde helt ogenerat så vi var tvugna att flytta på oss. Flera gånger. Lydias arbetskompis Ziad ("guiden" från Leptis Magna) kom och joinade oss och visade runt oss i gamla stan. Till sist avslutade vi på en trevlig fiskrestaurang med utsikt over hamnen. Det som är fint här är otroligt fint! 

Jag gick och la mig tidigt igår pga huvudvärk från helvetet (tack solen) och Skypade med Tania i Benghazi. Hon skulle försöka hitta flygbiljett hit på torsdag och sen tillbaks efter helgen, så vi iaf hinner spendera en helg ihop. Då ska jag nästla mig in hos henne i Palm City och gå runt klädd som jag vill och bada i havet! Så det så. 

Snart blir jag ensam på kontoret då alla är lediga eller out in the field. Hoppas jag får följa med ut nån dag och kolla EOD jobbet. Until then blir det superspännande data entry work. Woop woop! Och skriva SOP's! Min lycka är gjord. 

Hoppas alla har haft en bra helg, min arbetsvecka har redan börjat. Och snart är jag hemma. Frågan är om jag sen ska åka iväg eller inte igen?

internethelvete

Näe, det funkar ju inte. Vi testade i 3h igår att fixa wifi till huset men no jävla go. Nyss ringde nån snubbe och sa att det definitivt var fixat, så vi får väl testa ikväll igen. Gissa vem som slutat hoppas?

Jag funderar lite på vad jag ska göra efter det här. Fick en förfrågan att åka iväg igen med MSB, men bara lite kort (ca 2 mån) och undrar om det kanske vore kul? Problemet är att det är nu. Helst nyss. Så skulle jag säga ja och få det kommer jag kanske bara hem och vänder och sånt tar ju alltid emot. Jag vill få med mig alla andra hemifrån, typ får jag med Peter och katter är det ju ett självklart ja! Jag får väl ta påskhelgen och funta på det.

Här är varmt. Alltså, bastuvarmt. Eller kanske inte, det beror väl på om man följer den manliga eller kvinnliga klädkoden i landet. Min råkar ju vara en lager-på-lager klädkod med långt och stort överallt. I helgen ska jag ligga till mestadels avklädd på mitt tak och jobba på min arabfärg. Eller...kanske surfa hemifrån vem vet?? Håll tummarna.

Imorgon blir det svenskmiddag, sen nästa vecka är jag nästan helt själv här på kontoret och även hemma. Jenny är på semester, Lidia åker till Benghazi, ja, what to do...men veckan efter det kommer jag hem! I alla fall en stund. Men det lutar väl mer åt en längre tid. Kanske en evighet? Jag älskar hemma, speciellt i maj! ♥

Vi får väl se hur helgen blir, det är party på brittiska ambassaden ikväll och om jag orkar hänger jag med Jenny dit. Men jag är trött. Hela hela tiden!! Jag hoppas jag får internet hemma och kan skriva oftare men kortare, det här känns ju bara som massa blaj. Roligast idag var när imsma inte funkade (haha) och jag skrattade så tårarna rann (ålderstecken) i typ en timme. Jonas och jag skrattar iaf åt det när vi är tillsammans och jobbar, när man sitter själv är det andra tårar kom vi fram till. Share the pain?

Anywho, 

Glad påsk på er alla! Puss!

soligt och varmt som sjutton

Vilken lycka! Sommaren har kommit, på rikigt. Vi satt ute igår och åt på kvällen, alla andra dagar har det varit kallt på kvällen. När jag vaknade i morse var det fortfarande varmt! Jag sitter ute så fort jag kan, njuter av ljus och sol och värme, ja allt det där man saknat hemma i Stockholm senaste halvåret. Nu måste jag börja soldansa för de svenska vädergudarna så att det är sommar hemma när jag kommer. Hört små rykten om sopade gator. Ah, den bästa lyckan!

 

Vad händer här då? Jonas, schweizaren som arbetar med IMSMA här nere för MSB/FN, gör mitt arbete lite lättare. Han har precis samma problem som jag med allt och är sjukt rolig när han vill. I fredags när jag och Jenny åkte på FN partaj träffade jag Jonas "chef" och hennes första kommentar när hon träffade mig var om jag och Jonas "had been geeking it out all week with IMSMA", följt av massa nördiga data-skämt och jag tror nog att vi har geekat it out. Han skickade ett mail med 100 rader felmeddelande här om dagen och jag skrattade massor. Det är ju töntigt. Men ingen annan här fattar hur irriterande saker kan vara!

Jobbet går framåt, sen bakåt, sen framåt, sen bakåt. När man tror att man är klar med en grej, att det verkligen funkar, så är det nåt annat som gör att allt skiter sig. Jonas och jag sitter på Skype med varandra på dagarna så vi kan arbeta tillsammans med mycket fix och trix. Jag får inte ha Skype på kontoret men kör på en fakeig webbaserad version och det funkar ok. Jag måste säga att jag är glad att jag inte har Jonas jobb, han är mycket mer datanördig (kan programmering osv) än jag och har fortfarande issues med för mycket arbete och för lite hjälp här nerifrån (de skulle behöva vara mer än en för att klara av hans workload). Hur som helst tar ju alltid mer tid än man tror och jag har snart varit här i två veckor och jag kan ju säga att det var bra att de inte skickade ner mig i två veckor som var tänkt. Fyra veckor funkar bra, det kommer gå bra men jag kommer också behöva de två resterande veckorna. Inshallah kommer det gå bra.

Ikväll blir det middag ute med "svenskarna" eller alla EOD killar och Jenny. Sen har jag har typ blivit inbjuden på en "tillställning" på fredagen här av svenskarna. Endast för svenskar. Vilket är grymt! Kul att få vara en sån ibland.

 

Jag håller alla tummar och tår och ber så snällt att ni också ska göra det. Det verkar finnas en liten liten chans till internet hemma. Vi har hittat ett abbonemang på svarta marknaden och har vi tur är det vårt. Sist jag hörde försökte de sälja det för 800 dinar (4,000kr lite drygt) istället för 500 som är standard på svarta markanden. I don't care riktigt, jag vill ha internet men om det skiter sig har jag överlevt två veckor och överlever nog två till.

 

Nu mer huvudvärk (jobb). Puss. Peace.

why can't we just use something that works?

Wise words from a colleague...

Nämen hej stress!

måndag

Jag har mått sådär halvbra i två dagar nu. Inget allvarligt så, men ont i magen kombinerat med ett mysigt ryggont. Jag var och sprang igår vilket kändes grymt för ryggen och ungefär likvärdigt dåligt för magen. Jag antar att det går över, gissar på att det är nåt jag äter (kan vara efter flera månader utan bröd etc som inte går att upprätthålla här nere) men jag försöker stoppa i mig bra saker och inte massa skit. Jag överlever nog i vilket fall som helst!

 

Idag hade vi vår första dag med IMSMA training. Det gick bra och vi fortsätter på torsdag. Innan dess blir det mer roligt kontorsarbete och sen på onsdag är det ju som ni självklart vet och tänker mycket på Internaitonal Day for Awareness and Assistance in Mine Action! Det är tydligen en ganska fullspäckad eftermiddag/kväll med massa grejer jag inte har fått någon vidare information om. Men kul blir det säkert, får i alla fall träffa folk från de olika ngo's som arbetar med mine action och risk education här nere.

 

Ja, annars händer inte mycket. Solen skiner, vädret är underbart, huset är trevligt, jobbet går bra, det skjuts inte mycket på nätterna och jag känner mig helt otroligt grym som är ute och springer så ofta jag kan/får sällskap. Stor förbättring på disciplin från Laayoune :) Kan iofs bero på att det inte finns något annat (ingen öl alls) att göra här.

 

Snart har halva tiden gått, går ju fort som jag misstänkt. I helgen åker jag till bergen på kulturfestival och förhoppningsvis hinner jag också träffa Tania innan jag åker. Hon är fortfarande i Benghazi och hatar sitt jobb men har lovat försöka komma hit innan jag åker hem. Ja ni, dagens spännande update!

 

Woop.

Lördag kväll

Jag har haft en fantastisk helg. Torsdag kväll gjorde jag en soldans för att hedra gudarna så Leptis Magna-utflykten skulle bli lyckad! Det gick tydligen inte så bra för fredag morgon öste det ner, sådär så att himlen öppnat upp sig. Jag måste ha blandat ihop danserna. Efter lite fram och tillbaka mellan alla som skulle åka bestämde vi att vi skulle hoppas på det bästa och åka ändå.

Leptis ligger ca 90 min bort och när vi kom fram hade det slutat regna. Under resan hade Ziad, en kollega som även jobbat som guide i Leptis under flera år innan revolutionen, gett oss en historielektion som hette duga. Han var helt fantastisk! Jag kände mig minst sagt inkompetent som arkeologen i sällskapet och är så tacksam över att han var med. Leptis Magna var helt otroligt. Vi började med att besöka deras häst-chariot-race bana och gladiator-amfiteater. Så otroligt coolt! Vi fortsatte sen till själva staden Leptis Magna (grundad av fenicier och blev sedan en del av romarriket, övertagit av vandaler och till sist av berber, var en (mer eller mindre) viktig stad i norra Afrika under ca 1000 år), där vi började vår lilla femtimmars vandringstur.

Vädret var perfekt, efter regn är ju allt tvättat och rent från sand och skit, och det var inte för varmt. Jag ska inte skriva en uppsats om staden, länkar istället till mitt album där jag även lagt upp lite andra bilder som jag tagit under min första vecka. I kort kan jag sammanfatta att det var en sjukt kul upplevelse. Ziad guidade oss igneom det romerska badhuset, steg för steg, förklarade hur man värmde upp de varma baden, visade var Sophia Loren på 50-talet badade för en filminspelning, och avslutningsvis förklarade hur 70 (kan vara övedrift, det kanske var typ 30) romare alla kom för att skita ihop. Vi gick till forumet, teatern, basilikan och handelsmarknaden. Han översatte inskriptioner (som jag kan ha fotat lite väl mycket, men hey, man blir glad när man förstår lite latin), pekade ut massa roliga detaljer för mig eftersom jag är "(sämst) arkeolog” och visade illustrationer av hur allt har sett ut för 2,000 år sen! Ni får kolla bilderna, jag lovar att jag kan berätta allt i detalj om ni vill sen. När vi åkte därifrån strålande för övrigt solen...

När vi väl kom hem var jag heeeelt slut men bestämde mig för att följa med Jenny till fest i Palm City (FNs lyxresort, gated community-style) bara för att få se hur FN-folket bor. Det var en riktig fest, rökmaskin och allt (haha)! Folk var fulla och rullade runt på dansgolvet. Jag fick träffa UNMAS teamet och dricka ett glas vin. Vi stannade bara en stund och var hemma till midnatt, men det var trevligt att komma iväg dit en stund. Jag förstår att de som bor där tröttnar på omgivningen, det är inte Tripoli eller ens Libyen. Det är verkligen ett lyxresort med en rejäl vaktstyrka, egen strand, pool, gym, restaurang, affär, osv. De får inte lämna sitt compound utan vakter och pansarbil. Skitfjantigt. Men, lyxresort it is, så klaga kan de inte.

Idag verkade det som att vädergudarna hade uppfattat mina böner. Jag har spenderat halva dagen på taken i bikini och utövat aktivt solande. Har slagit vad om med Lidia att jag kan bli lika ”mörk” som hon innan jag åker. Hon tror inte att det går, jag är hundra på att det går. Nån gång på tidiga eftermiddagen kom två av hennes vänner på besök, två libyska tjejer, den ena arbetar för FN och båda har bott (studerat?) i Egypten och Lidia känner dem därifrån. Vi satt resterade delen av eftermiddagen i solen på gården och pratade.

Runt halv fem kom en kollega från ICRC, marockans-belgisk kvinna, och flyttade in i the girls house. Som alla andra jag träffat hittills var hon också massor med trevlig. Hon och Lidia lagade god middag och förutom att jag har mått bättre så har jag haft en fantastisk helg. Nu ska jag sova så jag kan ta mig in till jobbet tidigt imorgon och lägga upp bilder och det här men det kommer aldrig funka om jag inte mår lite bättre. Hoppas sömn kan bota. Imorgon börjar även jobbstressen misstänker jag. Allt småskit är avklarat och nu kan det stora ”arbetet” börja, vilket är skönt men kommer kanske bli lite jobbigt. Håll tummarna att allt går som det ska. Imorgon är en ny vecka och nu är två av fyra helger redan avklarade. Känns bra på ett sätt men lite trist nästan också. Jag trivs i mitt hus, jag tycker om det jag bor med och det kommer bli lite trist att åka efter sån kort mission. Men, Stockholm i mitt hjärta!