Geodesi

Not for me?

Allt känns sjukt omotiverande idag. Jag vill så mycket, men inget av det jag gör just nu. Gävle, räkningar, snöslask, jobbet. Jag vill det andra! And do I want it. Skitjobbigt ju.

Måste. Fixa. Livet.
Nu.

Näe, idag är en så där dag. Haft kul och det är ju inte en dålig dag egentligen, men en sån där dag. Där allt är lite skit ändå. Brukar ju gå hand i hand med att betala räkningar. Speciellt när man inser att det inte alls blir middag imorgon, eller dagen efter det, eller efter det. :S När vänder det?

När faller det på plats? Det finns ju faktisk 8 månader kvar av 2010. Vill helst inte vänta mer än två.

Fan.

I'm so sick of

struggling every month. It's shit. I hate it.

Flyg inte full.

Det är jobbigt. Men efter en superlyckad hejdå-emma-fest (eller allmänt supande egentligen, men jag är lite ego) kom jag hem i lördags. Direkt från klubben via flygplatsen i stort sett. Peters kommentar på Arlanda är ganska talande, "Oj!" istället för "Välkommen hem älskling".

Ja, hemma. Jättekul och jag vill tillbaka. Kluven igen. Eller nej, tror inte det. Älskar hemma, älskar Peter och vännerna och allt sånt bra. Men vill tillbaka. Vilken otroligt lyckad praktik, vilka otroliga människor, vilken mysig stad. Vilket otroligt yrke. Jag vill mer.

Mindre otroligt är ju Gävle. Superkul att träffa Lotta och co igen, men nej, Gävle. Vill inte mer. Vi får väl se hur det blir i framtiden, en sak som är säker är att jag inte släpper det här med mine action så lätt. Det finns nog inget annat just nu....det är allt jag vill.

Vad som än kommer my way kommer jag utnyttja. Jag skiter i om det är läskigt eller jobbigt eller svårt eller krävande. Det är ju att föredra!! Go crazy, I'll take it.

Give me six months...

And I will have made something of myself. How exciting is that!??!


Superexcited...the whole time. I'm about to burst!!

Hjärndöd.

Trött.

Image Server.

Fattar ingenting.

Ja något är ju fel...

när jag lämnar kontoret efter 11.5h iklädd högklackat och på väg hem till min ensamhet i Geneve och TRIVS med det. Och vill tillbaka hit. Och inte vill hem. Ja, jag saknar alla massvis och mer, men åh vad rätt det här är!

♥

Synd att jag inte hunnit med något annat än jobb. Får väl komma tillbaka....

Titta, en motivationsblogg!

Idag var en mycket bra dag. Det är skumt hur saker och ting ter sig i livet. Jag har inte fått några svar eller lösningar, däremot kanske lite hjälp på vägen. Eller om jag har tur, väldigt mycket hjälp på vägen. Jag ska se till att jag gör det bästa jag kan av det!! Det känns som om lite faller på plats, baby steps, men ändå. Fröken Pessimist ser ljuset i tunneln, det är ovanligt!

Jag har ju sedan tidigare bestämt mig att 2010 är året, The Year, då allting ska hända (med allting menar jag nytt jobb). Jag har full tilltro till detta även om det kräver arbete och uppoffringar. Men 2010 är iaf året då jag släpper min största ångest i livet, Varuhuset. Det måste bli det. Det är iaf med på min lista på 43things.com som jag fanimej SKA fullfölja. Allting annat kan komma sen.

Om jag skulle sätta mig ner och skriva en lista med mål i livet, för att prioritera, får jag bara upp en punkt av värde, "nytt jobb". Allt annat man borde värdera, i mitt fall hund, sen barn och familj (jag har ju redan min Peter ♥) och pengar och hus och massa annat jag inte egentligen längtar efter känns så otroligt sekundärt. Varuhuset knäcker min själ, min kropp, mitt humör och mitt psyke. Och det är ju upp till mig att ändra på det, det vet jag. En ond cirkel jag inte kunat bryta, om jag inte hittar något nytt. God knows att jag har försökt. Och kämpat. Och utbildat. Och jobbat. Men i år. I år då jävlar. Och nu har jag ju hittat någonting som betyder något!!

Idag var en bra dag.

Dagens minus: tyvärr finns det ett sånt...min rygg kommer bli min död. Ibland vill jag bara gråta. Kan man inte byta ut den? (Och när man väl håller på, lite annat också.)