*nys*

Igår trodde jag att jag var grymt allergisk och nös och nös och snorade och kliade hela dagen. Sedan började jag känna hur mitt ansikte höll på att gå sönder inuti och jag blev mer och mer hängig. Kul. Hemma sjuk idag, sov till klockan 12 (med några avbrott med sjukanmälan osv). Iofs är det bra att det är idag, systemet på praktiken ligger nere till minst onsdag, så jag hade nog ändå bara suttit och stirrat och fått handledaren stressad över att jag inte hade något för mig.

Innan vi åker till Bali har jag ungefär en miljon saker att göra, och med tanke på att igår försvann med feberyra och Deadliest Catch på soffan gäller det att planera veckan. Jag är bra på listor, inte bra på att göra. Som tur är så är det inte massa ångestjobb i veckan, mest fix och pyssel. Tvätt, städning, inhandling av lite grejer, kattvakt fixerier. Sånt kul.



Nu ska jag försöka kurera mig, veckan är fullbokad med hur mkt som helst, utöver alla to-do listor. Ska träffa folk, fixa middag, det är födelsedagar och kompisar som behöver stöd. Det är plugg och projekt. Suck. Men snart...!! Semester.

Tänk om man vore skitsnygg

Det vore ju jättejobbigt.

Jag säger inte att det inte vore grymt att vara otroligt snygg, men det finns saker som är viktigare. Och det finns folk som är så snygga att andra glömmer att de även har personligheter och det kan inte vara kul. Tänk att vara den som alla tappar andan av när man kommer in i ett rum. Allt folk ser är utseendet. Folk kanske inte vill prata med en just därför. Eller ännu värre, att folk vill gå fram till en enbart därför. Det finns så mycket annat som man kan vara intressant för. Framför allt, det finns så mycket annat viktigare, som att vara trevlig, snäll, omtänksam, pålitlig och rolig. Ha ett bra liv, vara omtyckt (som person) av många eller bara någon. Av sig själv.

När det kommer till kritan är ju även skönhet bland det mest subjektiva som finns. Det finns nog alltid någon som kan hitta skönhet i just dig. Eller mig. Charm är ju snyggt. Man behöver ju inte ens vara snygg för att uppfattas som snygg. Ett bra självförtoende, att vara bekväm i sig, är väl det mest attraktiva i någon.

Och världens vackraste kvinnan uppfyller nog inte alla de vanliga "kraven" för typisk skönhet. Däremot är hon, i mina ögon, den vackraste kvinnan i världen. Och hon ser intressant ut.

En personlig tränare...i livet.

Jag skulle verkligen behöva en livs-PT. Någon som blev sur på mig när jag inte gör det jag ska. Vilket är hela tiden. Någon som jag gillar, ser upp till och har repsekt för. Någon jag inte vill ska vara sur på mig. Någon som skriker på mig massor. På gymmet, hemma i soffan, på jobbet. En jävla motivator.

Jag behöver ingen som hjälper mig lista ut vad jag ska göra, jag vet precis vad som håller mig vaken om nätterna. Det börjar på stort D. Hemska hemska uppsats. I flera år av mitt liv har jag haft uppsatsångest, och den här är inte på något sätt värst, men det känns ju väldigt trist att behöva ha konstant ångest över något som nästan bara ligger på mig själv. Ikväll. Då ska jag (för hundaelfte gången) bli av med ångesten. Igen.

Jag ska även sätta stopp för min handledare som, pensionerad som han är, har alldeles för mycket idéer om vad MER jag kan göra. Ingen förståelse för hur sen den är, hur för lång den är, och vad den egentligen handlar om.

Suck.
Ikväll, då jäääävlar kommer jag bli av med den. Igen. Jag ska, till Bali-resan, inte bära med mig någon som helst ångest över någonting. Undrar hur det känns?

Borde

Det är så mycket saker jag "borde" göra, men inte gör. Man ska inte ha en massa borden. Man borde istället bara göra allt!

Det handlar ju bara om viljestyrka, men jag har tydligen ingen- ingen viljestyrka att bara gå till gymmet, dra ner på all skit jag stoppar i munnen, få klart restuppgiften till plugget och skicka in den där jävla ångest-uppsatsen för sista gången. Det där är ju bara en bråkdel!

Jaja, man får väl vara glad att solen skiner, man har sin hälsa samt fått två jobb på två dagar....det ena innebär en sommar som inte är spenderad på varuhuset. Jag kan inte ens greppa vad det innebär. En själ? Jag kommer fortfarande stå där några helgtimmar då och då, men vetskapen att jag inte skall låsa in mig där i 8 veckor till nio på kvällarna är...overklig?
Lycka.

Vacation

Give me one day,
Lots of sunscreen,
A pool,
Lots of sleep.

Vacation coming up, well needed. It's going to pass in a heartbeat, but I'm going to enjoy that heartbeat! I can smell it, feel the sun like a blanket, and all I want is to sleep. And I know there won't be much sleeping going on and I'll come home just as exhausted.
But still. Bali ♥

Jävla Skatteverkshelvete.

Man får inte dra av för utbildning, däremot fortbildning. Alltså, om man betalar sina egna studier för att få arbete, nej inga pengar tillbaka. Om arbetet betalar för att vidareutbilda en och man får lön, ja visst får man göra avdrag! Helt jävla bakvänt!

Skit.

Man borde flytta till ett land där man inte bara värnar om de rika och de kriminella.

Hundvakt

åt lilla Neo, som är helt sjukt galen. Men glad. Och fin! Jag kan tänka mig vänta ett tag till med att skaffa hund, så länge jag får låna Neo ibland. Finaste lilla valpen. Och inte så liten heller kanske. ;-)

Om det finns något

som jag velar över så är det mitt hår. Jag vill ha svart, blont, kort, långt, rött, tuppkam, lockigt, rakt, rockigt, osv. Jag är aldrig nöjd och vill alltid göra något nytt. Ibland blir det rosa, ibland inte. Jag har nu, som alltid, SÅ tråkigt hår. Jag har, för första gången, ingen som helst inspiration. What to do? Lugg? Kort? Toppa? Skit också. Jag kan inte färga svart förrän i höst, så det måste bli kul utan "min" färg.

Confused. Och orkar inte engagera mig, det är ju bara hår. Men ja...tråkigt som fan är det nu.

Man behöver inte tycka lika

Men man behöver inte döma bort någons tankar eller ideer innan man har fått dem förklarade. Man behöver inte döma alls. Jag förväntar mig att folk kommer motsätta sig vissa av mina ideer eller beslut, men om man är en av mina närmaste förväntar jag mig inte bli utskrattad innan personen ifråga ens förstått where I'm coming from.

It gets to me.

Speciellt när folk inte har den blekaste aning om vad de pratar om.

Antagningsprövningen

gick superbra! Eller jag är nöjd. Fick väldigt bra på alla tester utom konditionen som jag fick medel på. Styrkan var ju inte heller bäst, men "för en tjej" var det bra jobbat! Väger 7 kg mindre än jag trott, är tydligen 2cm kortare (precis som alla andra som mönstrade...hmm undrar vem det är fel på egentligen, kan det vara måttstocken?) och ser, hör och verkar fungera till 100%! Skönt att få det på papper.

Jag fick riktigt bra överlag och samtalet med mönstringsförrättaren var bra. I like! Jag är supernöjd och har verkligen ingen aning om vad jag skall göra nu. Jag tror jag intresseanmäler mig för grundutbildningen bara för att, men jag vet ju inte om jag egentligen vill göra "lumpen".

Alla andra var sjukt små, typ 92:or. Alla var småpojkar utom en annan liten flicka. De flesta verkade likgiltiga inför allt, dock hade vissa smått skeva bilder om militären och "rätten att få skjuta folk, om man skulle bli lite paranoid där borta i Afghanistan". Skitläskigt att vi skickar ut sådana små små barn som inte ens vet vad militären innebär. Jag tror, liksom mönsterförrättaren, att det är en fördel att vara äldre, speciellt nu med ändrade regler.

Hur som helst fick jag iaf en väldigt grundlig hälsokoll. Och hade kul!

Nehepp

Hann inte ner till Kungsan igår och tog fel på dag och har min antagningsprövning imorgon och inte idag. Jahapp. Så nu sitter jag här på SV igen och uppdaterar karta. Ikväll ska jag sova som en liten gris. That's what I have to look forward to =)

Sakura!

Jag ska ner till Kungsan efter praktiken och kolla på körsbärsblommningen! Ska bli kul, jag har ALLTID missat den. Jag älskar ju körsbärsblommor...!

Idag är en grymt bra dag, skiter i att jag är pank, sitter med sol genom kontorsfönstret, lyssnar på bandit (Smashing Pumpkins passar bra idag), och jobbar med min uppgift som jag förstår!! Jag får sköta mig helt själv, det är grymt bra.

Om att vara vuxen

Det är grymt. Var på studentskiva i torsdags, och det var kul och allt men...om jag skulle vara tvungen att leva om tonåren och framförallt åren efter studenten skulle jag dö lite inombords. Jag hade jätteroliga gymnasieår, verkligen! Jag älskade det; kompisarna, sammanhållningen, festerna, the crushes, the heartbreak, allt! Även skolan.

Åren efter gymnasiet var också kul, men jag tror det tog ett tag innan jag ens insåg vad jag pysslade med gällande jobb eller studier. Det tog nog till och med flera år att lista ut vad jag gillade när det kom till typ...musik, intressen, kompisar. Nu har det gått så pass länge att jag fortfarande tror jag är 17 om jag inte verkligen tänker efter ELLER umgås med småfolk :P Gud vad skönt att slippa leva om det. Att slippa tro att allting är the end of the world och verkligen på allvar vilja dö över små saker. Att slippa bry sig precis hela tiden vad alla tycker och tänker om en själv eller ännu värre, att de inte ens tycker eller tänker om en.

Det bästa är att nu får man göra vad man vill, när man vill, och att veta att allt kommer lösa sig, det är inte the end of the world, och det är okej att inte veta vad man vill.

Fina foten