En lista

Jag har inte gjort en "rolig" lista på år och dag, so here it goes.

Saker jag vill äta när jag kommer hem:
-McDonald's hamburgare
-Sushi, tills jag dör
-Kebabrulle från Fleminggatan
-Torrt ris med kycklingklubba, chilisås och grekisk sallad från Hemköp.
-Julskinka. Julmust. Julgodis. Julallt.

Fan vad trist det här blev.
Lägger ner. Jag fördriver bara tiden för jag är för oambitiös med det jag borde göra. 4h8min innan deadline på en 20h uppgift som jag gjort nada på. Shoot me.

snart.snart.snart.snart.snart.

Snart är ett skitskumt ord. Verkligen. Men snart kommer jag hem...tjohej vad jag längtar. Kommer ta med mig jobbet hem till snön, men det känns helt okej! 4 veckor hemma. Med alla er! Längtalängtalängta!!

Igår så åkte jag och Penelope från Landmine Action ut med Teddy (UNHCR) och Navid (FN) ut till sanddynerna vid kusten. Jag fick nästan krupp när jag klev ur och såg alla snäckor. Inte små trasiga saker, utan stora som jag vet inte vad....!! Jag har tydligen en tendens att bli lite too excited över småsaker. Men det här var ju stora saker så det var nog okej ;-)

Navid är en till sån där Borys-typ. Snäll, genuin och smart. Han är UN Volunteer och har fastnat här i Laayoune för ingen mission vill anställa honom pga hans nationalitet, så nu försöker han hitta hem igen och få ett bra jobb på FN i Kabul. Har han tur får han åka hem igen efter nyår. Synd för oss andra här, han är en snäl själ. Skrattar jämt och sjunger massa Bollywood :P

Här är några bilder från "utflykten":

For you!

För de är ju så galet bra.

När uppskattning blir patetiskt.

Med risk för att låta som en självupptagen idiot....det finns en gräns när komplimanger och uppskattning övergår till något lite smått desperat och patetiskt. Det finns FÖR FÅ tjejer här, ja, det har jag sagt förut. Det finns för få unga tjejer, trevliga och snygga tjejer, sociala tjejer. I brist på det här blir jag den. Det klart det är kul att folk gillar att umgås med en men när det blir en tävling om vem som får dansa med en eller när de ska ta kort på mig blir det ju nästan lite töntigt. Vad får folk energi ifrån. Jag ska lägga ner att vara social och bli en gnällkärring istället. På något sätt får all konstig uppmärksamhet en att känna sig ännu mer ensam, hur det går ihop vet jag inte. Men vad tror folk egentligen?

Jag kommer ihåg hur jag kunde tycka det var jobbigt att aldrig få uppmärksamhet hemma när man var ute, som om jag hade "gift med barn och villa"-stämplat i pannan på mig, men det ska bli skönt att komma hem och vara sådär tråk-average i land med riktigt snygga människor så ingen lägger märke till mig.

Idag i bilder:




(1st Saharan Armoured Regiment har tank-battle...)

Dagis igen.

Hela veckan har varit deppig och konstig med en jobbig blandning av förvirrad och ändå rolig. Peders bortgång sitter liksom i mig men jag tror inte jag riktigt fattar. Det är svårt att ta till sig och förstå. Speciellt här nerifrån Sahara. Allt känns väldigt främmande.

Chefen pratar om mitt kontrakt, hur vill jag göra? Hur vill jag göra? Kan liksom inte ta till mig det heller. Jobbet går bra, det är roligt men jag börjar stressa över tiden. Det är jobbigt! Men skoj. Jag vill hem och träffa alla mina fina men jag vill bli klar med jobbet också. Det är lite "pressure's on" nu.

Igår hade vi middag hos Diek. En tjej från London och Landmine Action är här på besök och vi hade middag med avdelningen. Under lunchen på jobbet försökte ett gäng buda in sig och till slut blev det lite konstig stämning. Folk pratar om vår sammanhållning och vill vara med och ha roligt. Väl hos Diek bjöd vi in några fler och hela middagen blev väldigt lyckad.

Efter alla gått så ville Diek ha ett lite allvarligt snack med oss. Tydligen, på gott och ont, är hela jobbet avundsjuka på vår avdelning, vår sammanhållning, hur kul vi har det osv. Det går massa skitsnack runt på jobbet, om oss alla, i grupp, rykten, mm. Det är ju trist att höra...samtidigt är det lite patetiskt om folk inte har bättre saker för sig. Det hjälper inte att vi är unga, sociala och har väldigt kul. Samtidigt får man väl ta till sig det som en komplimang, the big minurso chef har sagt till Diek att vi är den bästa och mest professionella avdelningen han har. Det är kul. Men hela grejen är ju töntig. Diek bad oss ignorera det hela men vara medvetna om att det kommer bli värre. Suck. Att vuxna människor inte kan växa upp??

Jag drar till stranden istället.

Här är allt som vanligt

För det har cheferna bestämt nu :)

Jobbet flyter på, det kanske inte är hurra-roligt att vara tillbaka här men det funkar. Fick lite sällskap hos mig igår, satt kvar på jobbet och drack ett par öl idag och imorgon ska vi har surprise-middag för chefen som fyller år. Det är bra. Till helgen blir det, hoppas jag, stranden och bbq eller helg-utflykt till Nayla, ett ställe lite norrut vid kusten. Det gäller att hålla sig sysselsatt!

Ikväll ska jag ta det lugnt och kolla på serier kanske. Sova i tid? Gått omkring med små-ångest idag, det är nog bara för jag fick mersmak på riktig civilisation på Gran Canaria.....

"Uhm, I think we're living in a retirement home"

Det blev en riktig pensionärshelg på Gran Canaria. Vi gick upp alldeles för tidigt, somnade alldeles för tidigt och spenderade den större delen av tiden i horisontellt läge. Dock shoppade vi rejält bra också. Vi försökte på det här med utekväll och visst hade vi kul, men jag känner mig gammal. Hela dagen efter gick jag runt som en efterbliven sengångare.

Playa del Ingles är väl kanske inte någon riktig höjdare (enligt mig) men jag har njutit av att bara få gå runt utan hassle. Så så skönt! Vi har haft det bra, det har varit kul att få träffa Helena, att få prata med henne om sånt jag inte får prata om här, att få släppa allt skit i Laayoune och bara fått vara. Vi har inte hängt bara jag och Helena så här på länge...bara det var väldigt skönt! Kollade precis igenom kameran, bilderna är hemska så ni får inte se!!

Att vara tillbaka i Laayoune är väl inte det mest upphetsande man kan tänka sig. Men tydligen är saker och ting back to normal nu, så imorgon kan jag gå till jobbet. Peter-plutt kommer nog inte och hälsar på nu innan jul, han skulle ju komma nu på torsdag, men efter allt skit här och med tanke på att jag kommer hem om mindre än en månad så bokar vi nog om biljetten till i februari eller något. Linda kommer ju om en dryg vecka. Måste planera in Tifariti-besök och helikopter-tur!!

Jaja, jag lever och har fått äta sushi, ost och massa annat jag längtat efter. Får inte klaga..! :D

MACCen och lite annat halvkul.

Och hur söta är inte mina kollegor på mitt kontor....se hur hårt alla jobbar precis när jag fotar. Eller pratar i telefon i alla fall.

Mine Action Coordination Centre, minus the boss.

Det saknades lite bilder, så här är några från resan till Tindouf. Eller hem från Tindouf. Det är ju inget nytt, really, bara mer öken.

Desert flying

Desert driving.

Desert Team Site-dog.

LasPalmasLasPalmasLasPalmasLasPalmas

Om jag inte får åka imorgon due to whatever reason är det mig folk borde vara rädda för.......

Jag har nått min öken-gräns. Mer än 9 veckor i öknen är ohälsosamt in more than one way. Jag måste bort bort. Bort från radiosprak och husarrest och oroligheter och sand och kläder och folk som stirrar och stenkastning och getter i grannhuset. Måste till Europa och osten. Nu nu nu!!

Gran Canaria, here I come.
Sökte på hotels.se, tog det försa bästa och bokade (eller Helena bokade). Frukost ingår och det finns pool och strand. Resten är sekundärt. Lätt.


Alla, håll tummarna att folk håller sig i skinnet...i alla fall till efter klockan 13.15 imorgon.

En till "första"

Kort om helgen. Vi åkte i torsdags till Tindouf (tack tack doktorn för att jag inte länge behöver vara flygrädd!) för att ha en workshop om mine risk education på fredagen. Resan gick bra, Tindouf är väl kanske inte världens mest happening plats, men vi såg inte mycket mer än insidan av vår FN liaison office där heller. Från flygplatsen dit fick vi militäreskort. My first.

Fredagen gick bra, folk kom från flera olika ngo's för att presentera sina projekt och liknande. Under lördagen skulle vi egentligen hälsa på ett av flyktinglägren med saharier som ligger utanför Tindouf, men, igen, på grund av säkerhetsläget och oroligheter (suck), så kunde vi inte åka dit. Istället hängde vi kvar på FN-basen och jag och chefen passade på att bli matförgiftade. Lördag natt hamnar lätt på en oförglömlig lista, tyvärr inte över roliga nätter. Jag har en tendens att överdriva ibland, men jag trodde jag skulle dö. Slog nog någon form av turer-till-toan rekord.

Söndagen tillbringades i sängen, döende, och idag flög vi hem! Hem. Haha. Laayoune, the big city. Skönt att komma tillbaka, samtidigt är jag rejält less på att inte veta vad som händer! Jag oroar mig inte det minsta förrän säkrhetsläget höjs. Så länge jag kommer på flyget till Las Palmas på onsdag är jag nöjd. Jag ska hitta första bästa affär på flygplatsen där och köpa och käka upp en hel jäkla salami. Sen ska jag gå runt på stan, stranden, ön (eller vart man nu går runt) och njuta av att inte en själ lägger märke till mig. Jag ska ha på mig kjol och linne. Jag ska dricka drinkar och sola och shoppa och skita i allt skit som händer i öknen...i alla fall under 4 dagar. Heaven!

Inga fler happy hours

For now. Vilket inte gör mig så mycket, jag och hela mine action shoppade loss på tax freen inför Tindouf-resan imorgon. Blir en (förhoppningsvis) lugn-ish helg i öknen. Här är virrvarr och småkaos. Ingen vet något, eller så säger folk inget, rykten sprids och man vet inte vad som gäller eller in eller ut. Jag har mina personal protectors, ett helt gäng ;-) jag kan känna mig säker. Är det något har vi radio med oss överallt nu. Som vi egentligen alltid ska ha. Jag vill inte att något ska hända, but what if I just once could use my callsign?

Vi får väl hålla tummarna att det här har blåst över när vår resa är klar, på måndag. Annars kanske vi fastnar i Tindouf, hemska tanke. Så mycket vin köpte jag ju inte!

Har man lust att kolla finns massa jobbiga youtube-videor uppe med kravallerna, man kan nog söka på Laayoune eller något, sortera på datum. Vissa visar saker vi absolut inte får höra något om, jag kan tyvärr inte säga att det känns bättre. Men, life goes on. To Tindouf!!

Nämen

The sleepy town of Laayoune har vaknat. Idag var det lugnare än igår, mest hela dagen. Först när vi var på väg att packa ihop för dagen märkte vi lite och fick även höra att det hände saker runt på stan. Folk får inte köra i FN-bilar men jag fick gå hem, eskorterad av en vakt. Här är det lugnt, såvitt jag märker i alla fall. Svårt att veta exakt vad som händer med tanke på att man inte vet vart ifrån media kommer med sina historier. Finns lite info här. Imorgon stannar jag hemma om jag inte hör något annat. Inte som idag när jag och G dök upp på jobbet och gjorde bossen ganska rejält sur. Han visste inte att vi var på väg och ja, det hade kunnat sluta illa om något hänt antar jag. Men det verkade lugnt nog.

Jag ska sluta googla nyheter, gilla läget och inte oroa mig förrän någon höjer säkerhetsläget! Imorgon får jag väl i värsta fall häcka hemma och förbereda inför vår Mine Risk Education workshop i Tindouf till helgen. Jag vet inte exakt vad jag ska prata om, men prata ska jag. Läskigt, men kul att få träffa lite olika NGOs och folk som jobbar med det här :) Även intressant att få besöka flyktinglägren, om vi nu kommer blir insläppta.

Det händer grejer.

Vill ni läsa om det kan ni göra det bland annat på följande sidor :) Finns även på svd.se och text tv. Finns inte så mycket information, själv har jag fått mer info från de här artiklarna än från jobbet.

Demotix

BBC

Bra att veta: FN har varit vaktat som ett fort. Nu ska vi stanna hemma och inte gå ut, hoppas bara man kan ta sig till jobbet imorgon, känns alltid bättre att vara flera...

Helgen som varit

I helgen har jag fått sova. Och inte. Skulle jobba i lördags, fick samtal runt lunch av Mike som ville till stranden och grilla. Eftersom det lät mkt roligare än att jobba så hakade jag på. Jag visste att Borys skulle vara där, så vi hittade dom och kraschade deras party. Jag badade tre gånger och vattnet var helt underbart! Jag hade en trevlig dag, fick psykbryt på kvällen och var lite ledsen, med det gick över.

Igår var jag på trevlig födelsedagslunch hos en supermysig Helen från Ghana. Hon hade lagat Ghanesisk (???) mat och jag och Ginevra hade köpt med oss en jättefin tårta (bageri-tårta för typ 20 pers och 90kr, helt stört). På kvällen igår skulle vi på avskedmiddag för vår military operations officer som åker hem till Egypten imorgon. Det gick rykten om oroligheter på stan, men vi hamnade till slut på hotellet och åt god mat, tyvärr håll jag på att somna stående så det blev en tidig kväll.

Annars är det inget nytt. Eller massor. Men jag återkommer :)

Lazy

Sitter hemma och undrar om jag ska till stranden, till jobbet, till mataffärer, laga mat, träna eller plugga. Skitjobbigt. Igår kväll dök det inte upp överdrivet med folk till filmen, men det var trevligt ändå. Sen direkt efter stack alla hem och jag har, igen, lyckats sova nästan 8h! Score.

Jag sitter och letar hotell på Gran Canaria, men vet inte riktigt vad jag har för krav. Hotellfrukost vore ju inte dumt, inte heller pool. Internet? Man tar väl inte med sig laptop? Eller? Jag har en miljard saker jag vill köpa. Förutom massa mat vill jag överdrivet mycket handla flickiga väskor, skor och klänningar. Dumma Laayoune, känner mig som en ökenråtta, I'm in need of uppiffning!

Karin skickade mig länk till den här bilden idag, den är för bra för att inte dela med sig. KAN vara det roligaste jag sett...

Blubb.

Jag har hittils inte haft mycket att säga om vädret, ibland ashett och ibland lite småkyligt och ibland värmefläkt-vindar. Allt det där är okej!! Det som inte är okej måste ju vara nu. Har blitt varnad, men helvete! Det blåser ju sandstorm! Som en dimma av sand, överallt! Man får sand i näsan, i ögonen, i kläderna, skorna, överalllllt!! Jag hatar sand!!!!! Så här är tydligen "vintern" här. Kul. Tack.

Jag har sovit inatt. Och vaknat. Men totalt har jag nog fått nästan ca 8 h sömn!
Ikväll ska vi ha filmkväll på jobbet, ska se The Visitor som jag sett redan men verkligen gillar. Annars är allt strålande. Livet leker. Inte. Det är upp och ner, som en jäkla berg-och-dalbana. Haha. Fnittrig och gråtig om vartannat.

Just barely.

Jag har nog aldrig varit så här trött. Går sönder. Måste försöka få en natt riktig sömn utan mardrömmar, jobbiga grannar eller annat som väcker. Annars håller det inte länge till...

Teenage wasteland

Igår hade vi ytterligare en trevlig kväll. Jag har hittat en lösning på alkoholkonsumtionen. Man dricker så långsamt att man till slut ligger två-tre öl efter alla andra. Då blir folk till slut så irriterade på en så de tar de öl man inte druckit och dricker upp dem :) Det löser i alla fall mina problem!

Ett annat problem här nere är skitsnacket. Det är ju skitsnack överallt. Om alla. Så är det nog på de flesta sådana här posteringar men här är det ännu mindre och färre människor och ja, man får tåla det. G som jag jobbar med råkade ut för det i somras, nu är det min tur. Problemet är att alla inte kommer från samma förhållanden som vi hemma gör. Hemma är det inte någon som ifrågasätter om man har killkompisar och folk här tror automatiskt att om man umgås med någon av motsatt kön så är det något mer. Tydlgen hade folk sagt dumma saker om Mattia när han skjutsade hem mig igårkväll har jag fått höra nu. Skittöntigt, irriterande och jag blir lite ledsen. Jag är glad att jag nu hittat några att umgås med, och om då någon råkar vara kille så ska det bli prat. Jag bryr mig inte. Men suck. Att folk orkar. Dock kan Ginevra umgås med italienarna utan snack, för hon själv är italienare. Det finns ju inga svenskar. Och även de hade ju varit killar om det fanns. Man är alltså körd hur man än gör. Det roliga är att de som snackar är inte skvallerkärringar som skulle gissa, utan andra killar. Mattia sa att det var pga avundsjuka men igen, orka? Det finns väl en anledning man inte är kompis med just de killarna.....

Förutom det hade vi ganska trevligt igår. Idag är det sista kvällen i Laayoune för en annan italienare, Antonio, som blir ivägskickad t öknen imorgon efter en liten incident här. Ikväll ska jag ta en cola, le och ignorera idioter och sen hem och sova!

Jag saknar min hjärna

Ja, nu vet jag i alla fall var det crappy humöret kommer ifrån. Jag kommer dö om jag fortsätter sova så här dåligt. I natt vaknade jag nästa varje timme. Och igår var den första dagen jag verkligen la mig i tid!! Jag är nästan lite gråtfärdig. Orkar inte. Kan inte tänka.

Jag vet inte vad jag ska skriva om....jag letade döskallar i öknen och åt kamel och sjöng karaoke i söndags. Igår löste sig en stor del av mina jobbproblem. Tror jag. Sen åt jag fiskgratäng hemma hos en svensk lastbilschaufför. Otippat? Jag lyckades ta mig i taxi hem till honom även om jag och de i bilen inte kunde kommunicera ens lite. Lyckades gå hem därifrån utan att bli mördad. Ja, jag vet inte. Idag har jag tappat intresset för det mesta. Hoppas verkligen jag lyckas boka biljetterna till Las Palmas idag, då har jag någonting att se fram emot...att kunna slappna av på riktigt. Längtar.

Annars är det inget speciellt spännande att rapportera. Det är kallt. Nästan neråt 20 eller i alla fall 25 grader. Hate me...! Ikväll gym sen ska vi testa en ny italiensk restaurang, jag, Ginevra och ett par till. Imorgon är onsdag, om ni inte visste det.

Men ja, idag fyller världens bästa Daniela ÅTTA år. Det är ju helt galet!! Stora tjejen...!! Huge Happy Birthday Daniela ♥

Jag blir så less.

På inkompetens. SUCK.