every time I hear "kaboom" I hear it in Homer Simpsons voice...

Livet skulle kunna vara sämre. Jobbade som en liten åsna på förmiddagen och kände mig väldigt effektiv, åt alldeles för mycket lunch på en libanesisk restaurang och sen var jag ute med Janek och Kerstin och shoppade tyg. Vi ska sy upp kläder! Blir det bra (för billigt är det tydligen) kommer jag hem med ny garderob, sån jag inte har råd med hemma...!

Igår kväll började min "EOD-training" :) Jag har tvingat EOD-grabbarna att lära mig allt de kan, jag är något mer entusiastisk än dem. Igår snackade vi aircraft bombs och i morse fick jag en genomgång av skillnader mellan RPG, raketer, projektiler, granater etc. Jag borde kunna det, men det är jäkligt confusing och allt ser precis likadant ut men otroligt annorlunda. Suck. En fuse, vafan är det?

De ska iväg nästa vecka och spränga en raket som sitter fastkilad 5m upp i ett träd. Janek lekte tydligen apa och klättrade upp för att kolla, men det är bara "tail"-biten som sticker ut, så hur farlig den är vet man inte. Jag hoppas få följa med och kolla på hur de jobbar, samt när de ska iväg nästa vecka för en typ stockpile destruction (allt som samlad in här i arbetet som inte sprängs på plats).

Utöver det vanliga IMSMAndet har jag jobbat lite med en supersöt venezuela-colombiansk kvinna som heter Sandra. Hon arbetar för MAG med risk education och är kompis med Jenny (chef) från Libyen ICRC. Vi har suttit och gått igenom all data de behöver samla in och hur vi kan använda oss av allt detta för att presentera resultat. Låter kanske inte så kul men det är jätteroligt att jag under denna insats har möjlighet att arbeta med många olika och se hur de fyller sina olika roller i den här rapid response insatsen. Har bland annat blivit medbjuden av Sandra att följa med på risk education sessions vilket vore spännande.

Jag har haft lite tur med mina insatser. Västsahara skiljde sig ju helt med tanke på att det var en gammal konflikt med ett långsiktig minröjningsprogram. Libyen var post-konflikt och Kongo rapid response. Allt skiljer sig ganska mycket och jag lär mig massor. Och alla platser har olika munition så jag lär mig sånt också. Det hade jag aldrig gissat för tio år sen att jag skulle ha någon som helst kunskap om....

Nu ska jag dricka te, lyssna på hällregnet (det öser ner, mer än det någonsin gjorde i Indonesien vilket är för mig en referensram för tropiska stormar) och senare ta ett glas vin med mitt fina team och skriva ut mönster till klänningar!

Tjo!